Ett av det svåraste med att ha ett universitet som arbetsplats är att inse att man inte kan springa runt på alla intressanta seminarier och föreläsningar som erbjuds vareviga vecka. Mycket är naturligtvis riktiat specifikt till de redan insatta, men det finns dels ett gäng öppna seminarier för allmänt vetgiriga akademiker, dels en del rent populära föreläsningar ibland. Stockholms universitet har en kalender på sin hemsida där de listar ett urval av kommande föreläsningar, de flesta av dem helt öppna för den som känner sig kittlad av ämnet.
Arkeologen i Stockholm har sedan förra året ordnat en hel del populärt hållna söndagsföreläsningar: Tid för forntid. Jag hade tänkt tipsa om att Janne Storå på osteologen skulle berätta om säljakt under neolitikum, men hade tyvärr noterat fel datum. Trodde det skulle ske nu på söndag, men det gick av stapeln igår. Kan bara skylla på att det är lite mycket nu....
Susanne Thedéen ska iallafall berätta om hur man ville dö på vikingatiden söndagen den 8:e november kl 14. Uppenbarligen fanns det mer eller mindre trendiga sätt att gå ur tiden...
Den 6:e december berättar Ylva Sjöstrand om den norrländska vurmen att rista in och måla älgar på bergshällar.
Stockholmarna har annars lånat ut sin professor till Uppsala detta år. Anders Andrén har fått ett år på SCAS att hålla på med det han gillar bäst själv - ungefär en akademikers motsvarighet till att vinna Idol eller nåt. På onsdag håller han en öppen föreläsning:
Mission Impossible? The Archeology of Norse Religion.
Wednesday, October 14, 2 p.m.
In the Thunberg Lecture Hall at SCAS
Linneanum, Thunbergsvägen 2, Uppsala
Archaeology has been a part of the multidisciplinary field of Old Norse studies ever since the Danish archaeologist Henry Petersen in 1876 published his archaeological survey of pagan rituals and beliefs among the Scandinavians. Since then, the role of archaeology in this field of research has varied quite considerably, due to the theoretical trends in archaeology. In the so-called cultural-historical tradition in the first half of the 20th century, religion was regarded as important, but more or less outside the reach of archaeological enquiry. During the 1960s, 1970s and early 1980s the so-called processual archaeology turned away from issues regarding religion, due to the neo-materialistic and neo-evolutionary aspects of this tradition. Only with the cultural turn in the late 1980s and 1990s, which internally has been labelled post-processual or contextual archaeology, did ideology, mentality and to a lesser extent religion came back as important research issues. In this tradition material culture is viewed as an active element in constant negotiations and renegotiations between people. Meaning can be ascribed to artifacts, settlements and landscapes, which can sometimes represent complex ideas. As in many other human sciences, interpretation has been placed centre-stage in archaeology. However, in the last decade, a reaction against the optimistic views and the relativism of some interpretations in the contextual archaeology can be discerned. Now the materiality of objects is underlined, instead of meaning. Focus is on what material culture do with people rather than what it means. With references to the archaeological debate in the last decades, I will show how archaeology can contribute to the study of Old Norse religion, above all in respect to regional and social variations, long-term perspectives and cultural encounters, resulting in rapid changes.
2 kommentarer:
Naturligtvis borde alla akademiska föreläsningar videofilmas och läggas ut på nätet för allmänheten!
Och naturligtvis i ett fritt videoformat, t.ex. ogg/theora.
För att spara bandbredd är det då lämpligt att distribuera via bittorrent.
Att ladda hem en föreläsning innebär ju inte bara att man kan följa den i lugn och ro utan även att man kan pausa, spola tillbaka m.m.
Håller med fullständigt. Kan tänka mig att det finns två anledningar till att det inte redan görs:
1. Copyright-noja. Bilder och foton som visas på powerpoint kan orsaka juridiskt huvudbry. Hellre än att hamna i en jobbig situation undviker man det helt, vilket är extremt synd.
2. Publik-noja. Jobbigt nog att hålla anförande inför en hel grupp okända människor, men att dessutom utsätta sig för att filma det och lägga ut det till allmän beskådan kan nog få ett flertal akademiker att bli alldeles kallsvettiga.
Harvard har ju lagt ut ett gäng föreläsningar som man kan se på webben - jättekul och jag hoppas att svenskarna kommer igång med detta också i framtiden.
Skicka en kommentar